Miljövänligt - jojo

Jag är så trött på alla sk miljövänner som kräver etanoldrift på bilar. Hade jag råd skulle jag köpa en Königsegg eller vad de nu heter med etanoldrift, sen skulle jag åka hem till er  o gasa lite utanför porten till er lägenhet. Det är bara att inse, att producera etanol i sydamerika o frakta den hit med båt är INTE miljövänligt. Egentligen finns det inga miljövänliga bilar alls. Det finns bättre o sämre men inte några bra. Hörde om en undersökning man gjort om den totala miljöpåverkan på en bils hela livscykel som visade att en Prius är sämre än en jeep om man räknar från bilens tillverkning till dess livslängds slut. Detta på grund av att en bil som tuffar o går i många mil förtjänar sin tillverknings påverkan på miljön. Det är ju faktiskt så man måste räkna, inte för att jag tycker att alla ska åka omkring i V8or men man måste tänka helhet.

2008 - nya förhoppningar och mål

Är det här det år då jag ska förverkliga mina drömmar?
Är det här det år som jag kommer minnas som det bästa i mitt liv?
Kommer detta år bli det år då alla mina barn tar ytterligare steg i sin utveckling som unga vuxna?
Kan detta år innebära att min man äntligen arbetar lagom och ändå är nöjd med sig själv?
Jag hoppas att det blir så men jag ska återkoppla om exakt ett år och försöka sammanfatta vad som
egentligen hände under året. Året som varit? Det kan sammanfattas som ett ansträngande år, utan särskilt många ljuspunkter. Det har varit för många avsked från goda vänner, det har varit för smärtsamma upplevelser privat och det har varit ytterst otillfredsställande i yrkeslivet. Om de senaste 5 åren varit de svåraste i mitt liv så har detta varit absolut värst. Därför, obotlig optimist som jag är, är det ganska stor sannolikhet att 2008 är året då allt vänder. Önskelistan för 2008
1.Jag får ett nytt jobb som utmanar min intelligens och kreativitet
2. Mina barn lyckas med det som de kämpar med.
3. Min man lyckas lära sig balansera arbete och fritid.
4. Mina kära vänner får tid och lust att träffa mig ofta.
Gott Nytt År alla där ute.


Nya mord ute i världen!

Då fick de "äntligen" tyst på Benazir Bhutto också. Man undrar hur det ska kunna bli demokrati i länder där folk gapar och skriker o mördar barn för att få sin vilja fram. Det känns hopplöst. De måste få utbildning, man måste bygga bort fattigdom och okunnighet för att kunna få fred. Å andra sidan så håller världens "rikaste" land på att skapa ett u-land. Jag såg ett program om hur det ser ut i New Orleans 2 år efter Katrina. Jösses, hur kan politikerna i USA låta förfallet bara vara? Det är en skamfläck för USA, de som är så stora i käften om att de bor i världens bästa land. Ja men om vi skulle ha en Katrina i Sverige så skulle alla hus vara rivna o uppbyggda på nytt på 2 år i alla fall. Det skapar dessutom arbetstillfällen vilket gör att de som får jobb har råd att handla och då sätter man igång en positiv spiral. Är det svårt att förstå? Förutom vilka vinster det gör för folkhälsan att människor får bostäder och arbete. De kan försörja sig o sina familjer osv. VTMB som bror min brukar säga (Va Trött Man Blir)

Gamla minnen

Min man håller på att konvertera gamla filmer till datorn. Det är många minuter film på yngsta barnet.
Man ser på filmen och förundras över sin klädsmak. Jag minns hur det var just då.
Det ska bli kul när allt är konverterat så kan man bjuda in sina vuxna barn på filmkväll,
Jag ska också skicka in mina föräldrars 17 st single8 filmer så jag kan få dem på DVD.
Tänkte göra varsin kopia till mina syskon Det är 60 minuter från min egen barndom.
Det är risk för att man annars förlorar sina gamla filmer. Vi måste ge oss ut i mellandagsrean
för att köpa mer disk dock för det går åt mycket disk när man ska få över filmerna.
Man kan aldrig ha för mycket disk utom på diskbänken. där vill man inte ha någon alls.
image4

Tonåringar

Jag minns när jag var 13 och tyckte att mina föräldrar inte begrep någonting. Jag var ju vuxen och kunde själv avgöra hur jag skulle leva mitt liv. Föräldrarna var bara ett nödvändigt ont som man behövde för att ha nånstans att bo och få mat. Jag ville vara ute så länge jag hade roligt på fredagkvällarna. Inte vara tvungen att gå hem till 24 bara för att visa upp att jag var nykter. Till slut när vi krigat i många månader o jag ideligen missskötte mig med att komma en kvart senare än avtalat så gav mina föräldrar upp. När jag började i åttonde klass så var det inte roligt att trotsa längre då mina föräldrar ändå inte brydde sig. (låtsade de i alla fall) Så i åttan var jag hemma jämt om jag inte var ute o gick med min bästis. Festandet upphörde och jag ägnade mig istället åt att ha en helt egen stil för att visa för alla kamrater att jag sket i deras modehysteri (hade inte råd egentligen)
Vill med detta bara framhålla att det är viktigt att komma ihåg sin egen barndom för att möta ungarna där de befinner sig.

Välkommen till min nya blogg!

Vet inte om det här blir bra men jag gör ett försök.

RSS 2.0